All världens samtida filosofikaféer och filosofiska rum utgår från den
kaféstol på vilken jag sitter i skrivande stund: Café des Phares, Place de la
Bastille i Paris. Där fick en hyfsat ung fransk filosof, Marc Sautet,
för sig i december 1993 att samla intresserade av bildade samtal kring aktuella
eller eviga ämnen. Helt enkelt "för att förändra världen" som
programförklaringen löd. Söndagmorgnar från 10.30 till 12.15. Pile!
Suget efter filosofi visade sig starkt. Framgången för
"Café-Philo" blev enorm. Efterföljare poppade upp lite varstans; "mitt"
filosofikafé i Köpenhamn var ambulerande. Både våra "Skiften" i Malmö
och Lars Mogensens filosofiska radiorum från Lund har säkert sina rötter i "Kafé
Fyren".
Som alltid inom filosofin och särskilt i Frankrike slutade projektet i praktfull
kalabalik. Möjligen avvisades församlingen också från cafét eftersom fattiga
tänkare inte köper så mycket café crème som ägarna önskar. Men Sautet
var smart och öppnade i stället en "filosofiakut" i St Germain där
livsfrågor besvarades, mot betalning. En idé som inte spritts på samma sätt,
tråkigt nog.
Dessvärre dog Marc Sautet alltför ung men hann skriva en bok om äventyret, Un café
pour Socrate (Robert Laffont, 1995). Mer finns
också på Wikipedia under rubriken Café
philosophique.
Denna morgon är tänkarna som sitter på Café des Phares huvudsakligen
japanska och svenska filosofiturister, som jag. Men ur golvet - här i skuggan
av Bastiljen - strömmar fortfarande en stark uppkäftighet som ger kraft och mod
att återvända till våra välordnade, för att inte säga enkelriktade, hemländer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar