måndag 22 september 2008

EN SÅNG TILL ÖVRALID

Tore Berger har sänt denna underbara vers (från en kommande CD) med anledning av bloggens skriftväxling kring Verner von Heidenstam och hans borg.
Tack Tore, det svävar en ton av Gärdesfest kring dig än i denna dag!

På Övralid
Text, musik Tore Berger

På Övralid vid tidens gräns
där vintrarna drar kallt
Ett ögonblick är ingenting
men ingenting är allt
Det kom, det är, det flyr, det glöms
men skyarna står still
för diktaren som levde här
och längesen gick vill

När våren rår vid Övralid
trår dagarna en dans
med molnen seglande från syd
och lövträden i trans
Från Olshammar och Naddö når
oss lockropsmelodin
Men holmarna vid Medevi
har tycke av Böcklin

Och sommaren på Övralid
är arkitektens tid
Trots visningar varenda dag
så vilar han i frid
I andanom så blickar han
åt Vättern västerut
Placerad i en önskedröm
där drömmarna tar slut

Men hösten över Övralid
blev inte som en väns
Förvirrad av sin fantasi
förgjord av sin demens
Med doktorshatt och blommorna
från Hess, Hedin och Böök
Så löstes han från kärleken
till skymningskrigets rök

På Övralid vid tidens gräns
där vintrarna drar kallt
Ett ögonblick är ingenting
men ingenting är allt
Det kom, det är, det flyr, det glöms
men skyarna står still
för diktaren som levde här
och längesen gick vill

Inga kommentarer: