Brev från Grez, 1

-->

Angelus - själaringning ?                                           September 2012

Det ringer till Angelus i lilla Grez-sur-Loing, Carl Larssons och Strindbergs franska konstnärsby. Här är lika vackert som då, aftonskyar med blåstick, kvällsvind genom träden vid floden, ungdomarnas nojs nere vid gamla bron. Men något är förändrat. Totalt.

Inga bönder stryker av sig hatten vid klockklangen, inga mejerskor sätter ner kärven och knäpper händerna som på Millets underbara målning. Det finns ju helt enkelt inga bönder längre. Mejerskorna knegar inne på snabbköpet i stan. I byn bor mest gamlingar och lite pendlare från det hedniska Paris. Samt vi udda svenskar.

Ska sanningen fram så finns det ingen klockare i kyrkan, en timer sköter ringningen. Ingen präst heller för den delen. Under hela september hålls en enda mässa i den härliga lilla helgedomen, jag har kollat.

Än värre är - om Vår Herre ursäktar - att det inte längre finns något seriöst café. Ingenstans kan man köpa en seriös dagstidning. Inget levande hotell. Speceributiken har ersatts av en fransk 7-Eleven, en sliten algerier som kränger second-hand-mat. Bagaren har slagit igen. Vad i hela friden har hänt med denna, åtminstone i  England och Skandinavien, så gravt romantiserade by?

Redan på Augusts tid hade järnvägen dragits förbi Grez. Strindberg fick vackert gå till fots från Marlotte till Hôtel Chevillon med Siri och flickorna. Senare drogs motorvägen RN 7 ännu längre bort. Bussarna stannade alltmer motvilligt. Skatteunderlaget glesnade och kommunen snålade in, t o m på internetservicen. Nätet funkar så dåligt att företagen flyttar. Vi har mätt: 0,95 Kb, ibland inte uppkoppling alls.

För tjugo år sen köptes just Hôtel Chevillon in av en grupp entusiaster från Göteborg och rustades upp för att på nytt bli svenska konstnärsbostäder. En vacker tanke, jag var med. Men hur länge håller den? Det är helt ok med natur (fast man inte längre gärna skuttar i den skitiga floden som Carl Larsson). Men om inte därtill finns en samlingspunkt, dagstidningar, anständiga livsmedel och bröd för dagen inom räckhåll?

Den s k utvecklingen har helt sonika brakat förbi Grez-sur-Loing, vad kan man göra åt det? Jag lyfter på kepsen för Angelus och får fundera på saken under klockornas klang över den franska jorden.

Angelus is ringing, as on Millet's beautiful painting, over the sleepy old artist village of Grez-sur-Loing in Ile-de-France,residence of R L Stephenson, August Strindberg, Carl Larsson and a hord of British, American and Scandinavian artists in the 1880's. But is it maybe a Requiem? The furious development of the area has passed by Grez, and with that a number of facilities that we see as natural parts of our communicative lives. I will send three letters of considerations in the coming weeks to ponder over that phenomenon. As a matter of fact, I am already back home in Sweden. The net connection snailed up to 0,95 Kb, which means that I could not use my email there...
*************
Kommentar:
hpy har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Brev från Grez, 1":

Samma problem i de flesta franska byar. Alla tar bilen till köpcentret som ligger i närmaste lilla stad. Och for att åka dit, kör man på vägar som blir allt besvärligare år efter år, med alla pyttesmå rondeller, fartbegränsare osv.