Herr Minister, käre Tobias Krantz!
Det har nått våra förfärade öron att regeringen funderar på att använda Svenska kulturhuset CCS (numera Svenska institutet i Paris) för att kamma in ynkliga 11 miljoner år 2010.
Protesterna har naturligtvis varit dånande, inte minst på nätet. Uppropet på FaceBook t ex. Alla som någonsin kommit i kontakt med verksamheten på rue Payenne har ju lätt kunnat se att det vackra gamla palatset är en ren kassako. Här har vi en spjutspets in mot Europas konst- och kulturliv, men inte minst en språngbräda för näringslivets och regeringens initiativ gentemot Frankrike och frankofonin.
Huvudsakligen har kulturliv och media varit i elden nu. Det har sina sidor, eftersom konst och kultur behandlas som restprodukter i svensk politik. Därför skriver jag som gammal kulturhuschef till dig om husets absolut centrala betydelse för svenskt forskarutbyte!
Gästrummen i kulturhuset delas lika mellan konstnärer och forskare. Där förekommer fantastiska möten, inte bara med franska kollegor, utan också mellan kärnfysiker, medicinare, matematiker, statsvetare etc, och centrallyriker eller landskapsmålare! Det är hur kul som helst att kunna blanda konfekten.
Forskarna sätter också enormt värde i att få bo i en stilig och personlig miljö, bli generöst bemötta, läsa svenska tidningar och ha tillgång till det pärlband av fester och vernissager som huset bjuder på. Samt slippa kasernliknande förläggningar eller ensliga hotellrum. Till det kommer att kunna bjuda franska kollegor generösa trädgårdsapérétifer i en miljö de själva är stolta över.
Glöm inte att Hôtel de Marle är franskt för evigt och endast utlånat till oss på 99 år. Huset är alltså i sanning ovärderligt. Det kommer att kosta forskningen en förmögenhet varje år att ersätta vad den förlorar. En usel affär alltså.
Berörda statsråds röst väger tungt i beslutet har vi fått veta. Jag är säker på att kollegorna vid Malmö Högskola och Lunds universitet då tar för givet att du lägger din röst mot förslaget. Det tackar vi för.
Carl Henrik Svenstedt
Professor emeritus MAH, kulturhuschef i Paris 1988-94
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar